De flesta tillbringar ungefär 90% av sin tid inomhus och andas 12 000 liter luft om dagen. Därför är det viktigt att förstå vilken enorm inverkan inomhusluftens kvalitet har på vårt välbefinnande.

Det perfekta området för luftfuktigheten inomhus ligger mellan 40 och 60%, eftersom risken för att sjukdomar överförs minskas drastiskt samtidigt som det blir lättare för kroppen att reparera och skydda sig själv.

Om luftfuktigheten ligger under 40% blir vattendropparna som innehåller virusen mindre så att de kan sprida sig över stora, öppna kontorsytor och överleva i flera timmar. Vidare blir många bakterier och virus aggressivare när de exponeras mot torr luft. Om den relativa luftfuktigheten inomhus ligger över 60% så börjar mögel bildas, vilket kan vara farligt för hälsan.

Om CO₂-koncentrationen ligger över 1000 ppm (miljondelar) minskas hjärnans koncentrationsförmåga; från 2000 ppm och uppåt kan man drabbas av utmattning eller till och med huvudvärk. CO2-nivån i inomhusluften är en utmärkt indikator på hur lokalen används och hur många som vistas där och visar därför indirekt om det finns risk för biologiska föroreningar, som covid-19-viruset till exempel. Om CO₂-värdet är högt på grund av ökad beläggning och begränsad luftväxling blir risken för att utsättas för smittsamma aerosoler också hög.

Eftersom luftcirkulation varken filtrerar luften eller tillför någon friskluft så är inte det heller någon bra lösning. Tvärtom, starka luftströmmar med ofiltrerad luft hjälper bara till att sprida partiklar och smittämnen inne i lokalen. Ett ventilationssystem med central luftkonditionering behövs för att förse zonerna med frisk, filtrerad och konditionerad luft.

Luftbehandlingssystem förser vanligtvis flera zoner i en byggnad med luft. Det är viktigt att varje rum försörjs med exakt rätt mängd friskluft. Om antalet människor i ett rum ökar, som i ett större konferensrum till exempel, så borde förstås även luftförsörjningen ökas i motsvarande grad. Dessutom måste den förorenade luften ledas ut ur rummet. För att det ska fungera måste zonerna och rummen försörjas individuellt med variabel luftvolym (VAV) baserat på mätningar av luftkvaliteten.

Luft som är förorenad eller innehåller smittämnen måste ledas ut ur rummet. Det är viktigt att rummet får exakt så mycket friskluft som behövs, för att förhindra att koncentrationen av smittsamma aerosoler stiger. För att detta ska säkerställas måste områden och rum försörjas separat med variabel luftvolym (VAV).

För att förhindra att smittämnen kommer in i lokalerna via tilluftskanalerna måste lämpliga filter integreras i luftbehandlingssystemet och sedan bytas ut när föroreningarna i dem blir för stora. Tryckgivare och mätningar av det dynamiska luftflödet kan användas för att mäta filtrens användningsgrad eller föroreningsgrad.

Centrala luftbehandlingssystem och luftfördelningssystem kan kontrollera tilluftens kvalitet centralt när som helst. Givare för temperaturen, luftfuktigheten och luftkvaliteten mäter tilluften konstant och upptäcker och korrigerar avvikelser omedelbart.

Inomhusluftkvaliteten kan mätas antingen i rummet eller i frånluftskanalen (returen). Att mäta tilluften säger ingenting om inomhusluftkvaliteten i rummet, utan det mäter bara den friska och konditionerade luften som tillförs från luftbehandlingssystemet.

Om inomhusluftkvaliteten mäts i rummet måste man välja installationsplatsen noga så att mätresultaten blir korrekta. Installationsplatsen bör sitta på ca 1,5 m höjd och på minst 50 cm avstånd från den intilliggande väggen. Den bör inte vara utsatt för direkt solljus och den bör inte sitta på en extern vägg. Dessutom bör man undvika installationsplatser ovanför radiatorer, direkt bredvid dörrar, i nischer (t.ex. hyllor) eller bakom gardiner.

Man kan även välja att göra mätningen i kanalen som leder bort den använda luften från rummet. Man måste visserligen tänka lite mer på var en rumsgivare ska placeras, men fördelarna jämfört med en kanalgivare är att den sitter direkt synlig för personerna i rummet som kan få direkt feedback om temperaturen och inomhusluftkvaliteten via en display eller indikeringslampor.

I system med variabla luftvolymer för behovsstyrd ventilation varierar differenstrycket beroende på luftflödet. I det här fallet är det därför inte lämpligt att använda en tryckbrytare för att övervaka filtrets status; lösningen är i stället en differenstryckgivare. Lufttryckbrytare är ett kostnadseffektivt och pålitligt sätt att övervaka filtren i system med konstant luftvolymflöde.